Epistemologi – som är den filosofiska termen för studier av kunskapens teori – upplevs av många som svårt och till och med skrämmande. Det är olyckligt, eftersom förutsättningen för att kunna utveckla egen kunskap är att man förstår hur vetande fungerar. Genom att skaffa sig en egen uppfattning om vad man förväntas lära sig blir det lättare både att förstå föreläsningarna och att förklara för andra vad man vet och hur man vet det. Förståelse för kunskapens teori är också själva förutsättningen för att den högre utbildningen ska kunna bli högre. Ju mer tid och möda man lägger på denna grundläggande fråga, desto lättare blir det alltså att tillägna sig kunskap i det ämne man läser. Studier av kunskapsteori skapar förutsättningar för att kunna ta självständiga beslut som går att försvara oavsett vilka konsekvenser de får. Det är ingen garanti för att resultatet blir bra eller att man inte blir lurad, men chansen ökar om man utvecklar förståelse för vad kunskap är, vad som är möjligt att säga med stöd i vetenskap och vilka vägar till vetande som forskning erbjuder. Ur boken: “Skillnaden mellan att vara elev i grundskolan och student på högskolan är att i grundskolan lär man sig vad forskarna är överens om, medan man som student närmar sig kunskapsfronten, där det sällan råder konsensus …” “En sak som ställer till det för dagens studenter är att allt fler människor lever i villfarelsen att forskning fungerar på samma sätt som produktion av bilar och att uteblivna svar eller osäkra resultat är ett handhavandefel eller ett kontraktsbrott. Dessa missuppfattningar bottnar i en orimlig kunskapssyn som tyvärr sprider sig i samhället och som på sikt hotar att underminera demokratin, vilket gör det angeläget att ha inslag av kunskapsteori i alla utbildningar. Resultatet av vetenskapliga studier kan och ska givetvis användas som underlag för olika beslut, men forskningen i sig ger aldrig stöd till besluten.”