Varför förekommer fattigdom? Är fattigdomen något givet eller går den att reformera bort? Vilka reformer är mest verksamma och vilka värderingar bygger de på? Boken tar sin utgångspunkt i det turbulenta sekelskiftet 1900 och blickar både bakåt och framåt för att kartlägga hur olika idéer fortlevt.

Vid sekelskiftet 1900 kom statsmakten på allvar till insikt om samhällets ansvar för fattigdomen, även om ansträngningarna att åtgärda fattigdomen går längre tillbaka. 1918, efter åratal av konflikter, antog Sveriges riksdag den första fattigvårdslagen. Lagen byggde på gamla idéer om att hjälpen endast skulle utgå till människor som redan blivit fattiga och på att endast små grupper kunde komma ifråga. Men vid denna tidpunkt började också en generell socialpolitik och socialförsäkringar som skulle förebygga fattigdom att utvecklas.

Den socialpolitik som växte fram innebar att en dualism mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället etablerades. Denna dualism har sedan fortlevt och kommit att prägla politiken och debatten om hur vi bedömer och åtgärdar fattigdom i dag.

I antologin medverkar 15 forskare från ett flertal vetenskapliga discipliner.

Bedöma och åtgärda fattigdom vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom någon av välfärdens professioner.