Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet?

Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare.

Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.