I ett samhälle där kunskap är viktig är kollegialitet en nödvändighet. Kollegialitet ger strukturer och processer för att grunda verksamhet, beslut och utveckling på kunskap och för att utveckla kunskap. Med den definitionen som utgångspunkt visas i den här boken att kollegialitet är en modern styrform. Kollegialiteten står dock inte på egna ben, utan blandas vanligen med byråkratiska och företagslika former av styrning. En konsekvens av denna blandning är att det kan vara svårt att uttyda kollegialitetens särdrag, styrkor och effekter. I den här boken klargörs vad kollegialitet är, på vilka förutsättningar den vilar, när den kan gå snett och hur kollegial styrning kan samspela med andra styrformer. Exempel tas från kollegiala inslag i universitet, skola, sjukvård och andra offentliga och privata verksamheter där kunskapen står i centrum. En utmaning är att kollegialiteten i vardagen ofta saknar klara riktlinjer för hur den ska praktiseras och därmed blir den otydlig. I bokens avslutande kapitel ges fyra rekommendationer för hur kollegialiteten kan stärkas och moderniseras.