Med antropologens blick har Lisbeth Sachs under lång tid betraktat dem som betraktar den sjuka människan. Genom att studera de professionella: läkaren, läkarstudenten, forskaren, psykiatern, genetikern m.fl. har hon fått syn på sådant som kan vara dolt för de inblandade. Essäerna i Betraktaren betraktad ställer utmanande frågor om den medicinska verksamheten: Vad är egentligen normalt? Varför blir man sjuk? När är man död? Frågorna gäller också om preventiv verksamhet kan vara sjukdomsframkallande, om arvssynden sitter i generna och om smärta kan vara positiv?

Essäerna i boken synliggör den medicinska världen genom att spegla den i andra kulturer. Som läkarstudent blir man delaktig i den medicinska kulturen, Picassos bild av en läkarstudent med ett öga slutet och ett öppet på bokens omslag, ger en tänkvärd och kanske oroande moralisk insikt. Lär den medicinska studenten sig att ha ett öga öppet för patientens sjukdom, men samtidigt hålla ett öga stängt för den lidande individen för att skydda sin egen sårbarhet?

Betraktaren betraktad vänder sig till såväl betraktare som betraktade inom alla medicinska sammanhang.