Den naturliga koppling som fanns mellan arbete och fritid i det industriella samhället är inte längre lika självklar. För många människor betyder fritid mer än vad arbete gör. Många människor arbetar inom fritidssektorn och fritid har fått en större ekonomisk betydelse i samhället. Det finns personer som försörjer sig på sitt fritidsintresse, men också de som ingen fritid har. För att öka förståelsen för detta fenomen är det angeläget att uppmärksamma fritid ur ett vetenskapligt perspektiv. Boken utgår från föreställningen att fritid inte ska ses som något enhetligt, utan snarare som olika företeelser som alla har inslag av frihet, fantasi, lekfullhet och gemenskap, och som försiggår inom ramen för samhällets strukturer. Fritid ska förstås som människors uttrycksformer och handlingar på bestämda platser och i sammanhang som har betydelse för deras identitet och val av livsprojekt. Fritid i senmoderna samhällen är relevant för alla med intresse av att öka sina kunskaper och sin förståelse för fritid som fenomen. Den är i första hand avsedd som kurslitteratur för studenter vid universitet och högskolor samt folkhögskolor. Boken vänder sig dessutom till yrkesverksamma som arbetar med fritidsfrågor.