Den här boken behandlar offentlig upphandling från ett juridiskt och ett nationalekonomiskt perspektiv. Bokens disposition följer i princip upphandlingsprocessen, från behovsidentifiering till avtalsslut. Inledningsvis diskuteras när det är lämpligt att ersätta verksamhet i egen regi med upphandling.
Därefter går boken in på hur offentlig upphandling ska genomföras, inom de ramar som ges av regelverket och givet att syftet är att uppfylla myndighetens behov på det mest effektiva sättet. Den upphandlande myndigheten kan genom ett antal strategiska vägval påverka utfallet. Myndigheten måste bland annat välja hur många kontrakt som ska inkluderas i en och samma upphandling, om kombinatorisk budgivning ska tillåtas eller inte, vilken upphandlingsform som ska användas, om det ska vara traditionella avtal eller ramavtal, om upphandlingen ska vara samordnad med andra myndigheter eller inte, vilken utvärderingsmodell som ska användas, kontraktstidens längd och rutiner för avtalsuppföljning. De val som görs kommer i stor utsträckning att påverka utfallet av upphandlingen.
Lagstiftningen begränsar valmöjligheterna, men lämnar i allmänhet ändå ett utrymme inom vilket myndigheten själv kan styra upphandlingens utformning. I tillägg till själva upphandlingsprocessen berörs även kvalitetsbegreppet, särskilt hur kvalitet kan spela in vid anbudsutvärderingen, samt avtalsutformning.
Boken vänder sig till praktiker inom offentlig upphandling, studerande på universitetsnivå eller de som av annan anledning är intresserade av offentlig upphandling.