Allt fler länder i världen kan varken betecknas som renodlade demokratier eller som renodlade diktaturer. Men hur ska styrelseskicket i dessa regimer beskrivas? Vilka omständigheter leder till att regimerna uppstår och vad krävs för att utvecklingen ska byta rikting och istället gå mot ökad demokrati? Det är några av frågorna som utforskas i Prometokrati – mellan diktatur och demokrati. Många stater i världen idag kan varken beskrivas som renodlade diktaturer eller demokratier. De lyckas upprätta vissa demokratiska institutioner och de kanske t.o.m. håller val rätt regelbundet. I några av dessa stater finns det ett visst utbud av tidningar, radio- och tevekanaler. Men skyddet för mänskliga rättigheter kan variera mellan svagt och obefintligt. Medborgare torteras ibland eller ofta av polis och militär. Ibland läggs misshagliga tidningar ner. Politiska organisationer får utan förvarning sina friheter beskurna på olika sätt. Det politiska våldet fluktuerar i omfattning – men det försvinner aldrig helt. I många fall blir valen bara en kort demokratisk andningspaus i vad som för övrigt är en mycket ofri politisk verklighet. Dessa länder tycks ha hamnat mellan demokrati och diktatur, eller vad författarna till denna bok kallar prometokrati. Den här boken handlar om vad som kännetecknar prometokratier, hur de uppstår och vad som gör att en stat fastnar i, eller tar sig ur, den regimtypen. Boken vänder sig till studenter i statsvetenskap och utvecklingsstudier på A- och B-nivån. Den kan också användas av journalister, politiker, samhällsdebattörer, lärare, diplomater, biståndsarbetare samt företrädare för oberoende organisationer, som intresserar sig för prometokratins och andra regimtypers framtid.