Det svenska industrisamhället är på väg att ersättas av ett samhälle präglat av globaliseringens krav på kommunikation, flexibilitet och ständiga omprövningar. Men betyder det att tjugohundratalets människa också kommer att frigöra sig från det gamla industrisamhällets värderingar och ideal? Med tyngdpunkt på den högindustriella epoken, från tidigt 1930-tal till början av 1980-talet, belyser boken hur industriföretagen blev normbildande för stora delar av det svenska samhället. Det gällde exempelvis för sättet att organisera arbetet, boendet och partsrelationerna. Vidare behandlas vilka ideal som kom att bli förhärskande och hur de förändrades över tid. Här berörs även frågan om vilka spår samhällsutvecklingen satte i den fysiska miljön, i samhällets institutioner och i vårt sätt att tänka samt huruvida detta kulturarv påverkar vårt handlande idag. Boken vänder sig till högskolestuderande och andra intresserade av samtidshistoria, t.ex. personer som arbetar med industrisamhällets kulturarv inom myndigheter, i kommuner, på museer, i företag och i ideella föreningar.