Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under nittonhundratalets tre sista decennier kom att förskjuta men inte på något avgörande sätt förändra de utgångspunkter som slogs fast genom Decemberkompromissen mellan LO och SAF 1906, nämligen att arbetsgivaren i kraft av de s.k. § 32-rättigheterna har makten över anställningars ingående och upphörande samt rätten att fritt leda och fördela arbetet. När det i början av 2000-talet sluts ett nytt kollektivavtal för en ny bransch är formuleringarna av utgångspunkten för relationen mellan parterna i allt väsentligt desamma som i 1906 års avtal. Med utgångspunkt i dessa s.k. arbetsgivarprerogativ framställs arbetsrätten i detta arbete som begränsningar i arbetsgivarens ?friheter. Ett sådant funktionellt arbetsgivarperspektiv, varpå arbetsrättskurserna på Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet baserats sedan mitten av åttiotalet, har visat sig göra arbetsrätten mer överskådlig och överbryggar dessutom den stundom konstlade uppdelningen mellan enskild och kollektiv arbetsrätt.

Boken spänner över större delen av den civilrättsliga arbetsrättsliga regleringen om än vissa delar behandlas mer översiktligt. Tonvikten ligger på begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten samt på arbetsmarknadens kollektiva spelregler. Uttryckt i lagstiftningstermer är det MBL, LAS och diskrimineringslagen som ges störst utrymme.

I denna andra upplaga har uppdateringar gjorts till följd av händelser under 2000-talets första decennium. EU-influenserna har fortsatt och avsatt spår i bl.a. förändringar av diskrimineringslagstiftningen, LAS och stridsåtgärdsrätten (lex Laval).

Boken är i första hand avsedd för utbildningar på högskolenivå men har en uppläggning som gör att den lämpar sig även för andra utbildningar samt för praktiker. Boken innehåller utförliga referat av och hänvisningar till centrala arbetsrättsliga källor.

Andra upplagan