Svensk utbildning har en tydlig köns- och klassrelaterad historia. De olika skolformernas innehåll var avpassat efter de behov och den framtid man tänkte sig för eleverna. Flickundervisning till flickor, pojkundervisning till pojkar, i ett klasskiktat mönster. Kön var en strukturerande och organiserande princip.Under senare delen av 1900-talet utvecklades en "förskola och skola för alla". I denna formas flickor och pojkar av varandra och mot varandra, och tydliga, men föränderliga, genusmönster kan beskrivas. Pedagogens normer och föreställningar om kön/genus sätter nu gränser och skapar olika utvecklingsbetingelser för eleverna. Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas utvecklingsmöjligheter i denna kontext? Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas relation till förskola och skola och det lärande som sker där?De flesta lärarprofessioner är tydligt könsmärkta såväl i historiskt som i nutida perspektiv. Vilka konsekvenser har detta? Vilka blir villkoren för det underrepresenterade könet? Påverkar lärarens könstillhörighet hur hon/han formar sitt arbete och relaterar till olika elevgrupper?Jämställdhetsambitionerna är höga i förskola och skola och styrdokumenten är mycket tydliga i dessa avseenden. Hur försöker då förskolan och skolan möta de kritiska röster som beskriver en föga likvärdig utbildning och verksamhet? För vem och varför drivs olika former av jämställdhetsprojekt?Boken riktar sig till alla som är intresserade av utbildning och jämställdhetsfrågor i vid mening, men framför allt till lärarstuderande och verksamma pedagoger. (Studentlitteratur)