Från att tidigare betraktat elkraft och elektronik som smärre beståndsdelar i storartade mekaniska konstruktioner, har dessa områden idag fått en framträdande roll även för icke-elektriker. Den ökade automatiseringen i tung industri, har inneburit att funktionslösningarna blivit mer systemtekniskt sofistikerade. I många fall kan man inte köra maskinerna utan detaljkännedom om hur de styrs elektriskt. Redan vid projekteringen måste det bestämmas styrsätt, graden av automation och om maskinen skall integreras, t.ex. i en produktionslinje, med omfattande datautbyten som följd. Att som högskoleingenjör aktivt kunna deltaga vid projektmöten, kräver att man dels behärskar den elektriska vokabulären, och dels att man har tidsenliga kunskaper i ellära, elektronik, elkraft samt datoriserad styr- och reglerteknik. Boken har som mål att ge en helhetssyn när det gäller förståelsen av industriella processer. Den är informativt bred, där stringenta bevis utelämnats till förmån för praktiska tillämpningar av stundom komplicerad teori. Andra upplagan (Studentlitteratur)