Vi ska ju alla dö, så vi kan lika gärna prata om det

"Vad händer om man tar sin rädsla för döden på allvar? Bestämmer sig för att konfrontera den? Vad händer om man tar sig tid att lyssna på dem som vet hur det är när döden kommer nära? Tänk om det gör rädslan mindre. Tänk om döden blir mindre otäck om man slutar förtränga den, slutar leva som om döden inte fanns. Tänk om det går att lära sig att acceptera att döden är en del av livet.

Men hur pratar man om döden? Hur orkar man? Tanken på att vi en dag inte längre ska finnas, insikten att vi en dag ska dö är väl ändå alltför svår att leva med? Hur orkar vi egentligen älska, bygga relationer, lära oss franska, pensionsspara, tapetsera och gå till jobbet varje dag, när vi ändå när som helst kan dö?

Jag har valt att stanna vid döden och titta på den noga. Jag har intervjuat psykologer, terapeuter, cancerläkare, präster, begravningsentreprenörer, muslimer, kristna, buddhister, judar, hinduer, ateister, politiker, artister, människor som vet att de snart ska dö och många många fler. Jag har vridit och vänt på alla aspekter av döden som skrämmer mig och funnit att det inte gjort mig mera rädd. Mina tankar, lärdomar och reflektioner har jag samlat här. För den som vill och vågar utmana sin egen relation till det slut som väntar oss alla.

Vad är då målet med denna halsbrytande övning? Det är förstås att vi ska bli mindre rädda för döden och kanske faktiskt lära oss att acceptera att den är en del av livet."
Anna Lindman