Ibland händer det tråkiga saker. Som att ens katt kommer bort. Eller att ens mamma tänker ordna en tjejfest åt en som man inte vill ha.

Ibland händer också fantastiska och oväntade saker. Som att det parkerar en blå buss på gården och att en långbent bibliotekarie kliver ut och säger "Howdy" och som blir ens allra bästa vän i världen. Det vet Linn, nio år.

Stultorum infinitus est numerus (det finns hur många dårar som helst), och per aspera ad astra (genom svårigheter till stjärnorna) är några av de latinska citat som nioåriga Linn gillar. Hennes föräldrar är nyskilda och Linn har flyttat med mamma till en lägenhet. Mamman oroar sig över att Linn inte umgås lika flitigt med kompisar som hon själv gör. Men Linn gillar att vara ensam.
När en brölande buss kör in på grusplanen och ett långt jeansbeklätt ben sticker ut från förarsidan ser Linn storögt på. Den mycket långa kvinnan som kliver ut säger: "Howdy, jag är Viktoria Andersson och det här är min bokbuss." Viktoria är liksom Linn en hejare på citat, särskilt Oscar Wilde och Schopenhauer. Konsekvens är den sista tillflykten för den som saknar fantasi, citerar hon samtidigt som hon bjuder Linn på kex före maten.

Linn har aldrig träffat någon så cool som Viktoria men alla är inte lika förtjusta. Mamma tycker att Linn borde umgås med jämnåriga i stället. Lätt för mamma att säga, det inte hon som ska stå ut med Linns jämnåriga. Men en dag möter Linn en jämnårig i bokbussen. Han heter Simon och har läst nästan alla böcker i hela bussen.

I love you Viktoria Andersson är en berättelse som tveklöst står på barnens sida och som bjuder på både skratt och sorgligheter. Om storslagen vänskap som kanske inte alltid finns där man tror och som kan dyka upp när man minst anar det. Om man bara vågar öppna ögonen och hjärtat och ta emot.