Syfilisens historia är fylld av myter, romantiseringar och skönskrivningar. Sjukdomen smittar genom sexuell överföring och kan leda till livslångt fysiskt och psykiskt lidande, men den är mer än bara en sjukdom: den har varit så belastad av skam, skuld, sensation och groteskeri att den varit svår att diskutera i neutrala termer. Historien har en klar början, med Columbus resor till Nya världen, och ett slut genom penicillinets genombrott. Men den är ingalunda utdöd, utan har levt upp igen i 2000-talets populärkultur.

I Smittans rike tar Agneta Rahikainen avstamp i sin egen familjehistoria för att sedan dyka ned i kulturhistoriska, medicinska, etiska, könspolitiska och konstnärliga sätt att bearbeta sjukdomen, från 1500-talet ända fram till modern tid. Det leder henne in på frågor om samhällsmoral, rashy­gien, renlighet, sociala problem, prostitution och kvinnans roll som mor och hustru. Att Franz Schubert, Charles Bau­delaire och Karin Blixen förekommer i denna bok förvånar kanske inte, men även Victoria Benedictsson och Richard Wagner har plats här.

Är det något Rahikainen kan visa i sin exposé är det att syfilisen har varit betydligt mer närvarande i det förflutna än man kan tro, även om oförmågan eller oviljan att sätta ord på det onda går som en röd tråd i de flesta berät­telser.