Det finns viktig kunskap som inte tas tillvara i den sociala praktikens vardag, kunskap som bygger på forskning och lång erfarenhet. Varför? Det borde ju vara en självklarhet att i första hand välja metoder och modeller som fungerar, att göra vad man kan för de barn och vuxna som har störst behov av hjälp. Tyvärr är det inte alltid så.

Denna bok sätter fingret på några av dessa områden. Författarna vill redovisa aktuell kunskap samt öppna för en diskussion kring vad i det sociala arbetet som är till nytta och vad som kan vara till fördärv.

De enskilda kapitlen illustrerar bokens övergripande tankegång och behandlar några centrala teman, exempelvis institutionsvård av barn och ungdomar, metadonprogrammen och dess kontroverser, hemlöshet och boende, aktivitetstvång vid försörjningsstöd, förebyggande arbete i skolan och fosterbarnens behov av stöd som kan förbättra deras liv.

Boken är avsedd dels för yrkesverksamma inom socialtjänst och social omsorg, dels för studerande på socionomprogrammet, för forskare inom socialt arbete och för politiker och tjänstemän inom förvaltning.