Döden är tydlig, konkret och påtaglig. Den här boken handlar om döda kroppar, om hur vi i vår tid och i vårt land hanterar kvarlevorna efter våra avlidna. Här diskuteras anhörigas individuella önskemål, statlig reglering, existentiella frågor och yrkesmänniskors vardagliga erfarenheter av att arbeta med döda kroppar. Lynn Åkesson beskriver den döda kroppens väg till den sista vilan. Den medicinska världen med obduktion. De praktiska och estetiska begravningsarrangemangen. Kyrkan, prästerna och begravningsplatsen. Dödens intimisering som blir extra märkbar när det gäller döda barn. Intresset för döden är stort just nu. Många menar att döden är undanskymd, gömd och förlorad. Detta manar till eftertanke. Hur kan något som man talar så mycket om vara gömt och glömt? Döden kan också ha ett annat ansikte. Vana och hemmablindhet kan lätt göra den moderna dödens ritualisering osynlig. Men annorlunda bruk av platser, tider, riter och stämningar är inte detsamma som upplösning och tomhet. Finns det en dödens idealbild? Inom sjukvården, begravningsbranschen och kyrkan formas skilda ritualer för den döda kroppen. Tillsammans verkar de för att skapa en dödens estetik som motsvarar samtidens förväntningar, vilket innebär att den dödas personlighet bör genomsyra begravningsarrangemangen. Moderna dödsritualer innehåller både nyskapande och tradition, både profana och religiösa inslag. De blir till i spänningsfältet mellan individuell särart och kollektiv gemenskap. Lynn Åkesson är en av redaktörerna för antologin Kroppens tid: Om samspelet mellan kropp, identitet och samhälle. (Natur och Kultur 1996). Hennes nya bok är en fortsättning på detta arbete, där frågorna om dödens kulturella praktik och relationen mellan kropp och samhälle fördjupas.

Lynn Åkesson (f.1951) kulturanalytiker, är docent i etnologi vid Lunds universitet. Hon har en längre tid arbetat med frågor om kropp och kulturell identitet.