Den 29 juli 1971 skulle de flesta stockholmarna minnas för att det var så varmt, en tropisk natt som ställde alla regler på ända. Men för stadens fjollor skulle man minnas natten för att Club Etoile flyttade in på Piperska muren och ställde till med en fest där 700 personer deltog.

Festen döptes till ”Sveriges största fjoll-party”.

Taxi efter taxi rullar in och lämnar av dem - Kajsa, Bettan, Rosa, Nana, Jeanette, Frances och de andra fjollorna – de som i vanliga fall föraktas till och med av andra homosexuella som förvridna, ömkansvärda varelser.

För en enda natt äger de världen.

Samtidigt någonstans i en förort vaknar en liten pojke och stiger fram till fönstret och tittar ut och bort mot staden som syns som en orange ljusning vid horisonten. Det är som han hör ett skratt där bortifrån, som om något där borta i staden lockar honom till sig.

Tidigare samma kväll har hans mamma varnat honom för främmande farbröder som kunde locka honom med godis för att han ska följa med.

Hans mamma sa att han att aldrig någonsin fick följa med den främmande farbrorn med godiset men han själv vet att det är exakt vad han kommer göra.

Fjollornas fest är en bitchig, smärtsam, rolig, mörk och filmisk berättelse om fjollorna, de feminina homosexuella män som då som nu är bland de mest utsatta av alla.