Max bor med frun Tina och deras tre snart vuxna söner i en schweizisk stad. Ända sedan Max och Tina blev ett par har de gjort allt tillsammans, oskiljaktiga ett bra liv. Men nu har Tina blivit erbjuden en gästprofessur på Sorbonne och bestämt sig för att bo växelvis i Paris.

Max är författare, men fördriver dagarna i sin bar med en udda skara stamgäster. Ferdinand, som har en halv tatuering på armen (eftersom han hellre vill vara känd som mannen som kom till sans efter halva vägen än som mannen med sjöjungfrun). Toni, Max hyggliga gamla lärare som fått besök av lika den hyggliga cowboyen Tom från Everglades. Miguel, bästa vännen som i penganöd börjar bråka om den uppstoppade tjuren Cubanito som hänger ovanför bardisken.

Då och då ringer Tina, eller så ringer Max henne han skäller på henne för att hon bär ballerinaskor trots att det regnar i Paris och hon beordrar honom att ska skaffa en hund. Små vardagliga ömhetsbetygelser mellan två människor som känner varandra bättre än sig själva.

Alex Capus skriver vackert och ärligt om manlig vänskap och vardaglig, livslång kärlek. En hyllning till livet.