Jörgen Gassilewskis nya diktsamling har samma titel som Sveriges första tryckta bok, som utgavs 1483, och liksom den består diktsamlingen av 122 stycken. Men där den medeltida boken skildrar moraliserande möten mellan Guds skapelser så äger mötet här rum mellan ett diktjag på väg till Globens köpcentrum och ett missbrukande par på en berghäll vid portalen till Slakthuset. Det är november 1999 och seklet går mot sitt slut. Jaget på sin vandring "ser varje skiftning" och "vill minnas det", paret på slänten äter glass, injicerar sitt heroin och möts i en kärleksakt ­ och promenaden blir till ett stycke utvidgad tid, som om den sker i ett slags slow-motion. Gassilewski slår en båge mellan den medeltida bokens samtal, jagets eget inre samtal och samtalet med den mötande omvärlden, låter dem finnas under samma himmel, och åstadkommer en svindlande känsla av samtidighet och delaktighet. Diktsamlingen blir till en gripande och stark allegori över empatins villkor, över ögonblicket och minnet.

Jörgen Gassilewski är känd som en språkinriktad poet; här i sin nya diktsamling vänder han sig också ut mot en mer tydligt igenkännlig svensk samtid.