Åsne Seierstad, DN:s utsända i Afghanistan, åker tillbaka till Kabul för att skriva en bok om återuppbyggnaden av landet. Under hösten 2001 rapporterade hon från Afghanistan så att DN:s läsare kände att de själva var på plats, hon träffade vaktmästaren på fotbollsstadion som sett hundratals avrättningar och kvinnan som trotsigt bar målade naglar under sin heltäckande burqa.

Reportageboken tar avstamp i en Kabulfamiljs öde. Shah Mohamed är bokhandlare och piratförläggare och hans familj består av två fruar, flera barn och en massa släktingar. "När kommunisterna kom brände de mina böcker, sedan tog mujahedin över, men de var för upptagna med att slåss sinsemellan så de glömde bort mig, fast när talibanerna kom hamnade mina böcker på bålet igen." Det blir en reportagebok med många spännande levnadsöden och historiska, kulturella och politiska utvikningar.

Åsne Seierstad har en fantastisk förmåga att levandegöra ett förlopp medan det händer utan att teoretisera och hon hittar ofta pregnanta, oväntade detaljer. Hon saknar mycket av den machoprestige som hennes manliga kolleger har och låter människorna komma till tals utan att själv stå i vägen för deras berättelser.