Doktor Esparto kallas hon, huvudpersonen i Ellen Mattsons sjätte roman. Hon är av europeiskt ursprung, dotter till en världsberömd arkeolog, men har vuxit upp ute i öknen hos en nomadfamilj som fostrat henne medan fadern varit ute på sina ständiga expeditioner.  Nu driver hon sin läkarpraktik i den lilla staden Splendorville i kanten av öknen. Hon lever ensam men i hennes närhet finns Fred, stadens polischef, som är hennes vän och förtrogne och hennes motsats i det mesta: han äter för mycket, dricker för mycket, älskar alla människor omkring sig.         Till Splendorville anländer en amerikansk filmtrupp för att spela in en film med den för tiden vi talar om stumfilmseran så populära rekvisitan: palmer, månsken, tält och kameler. Den kvinnliga producenten, tillika miljonärska, har trots detta utnötta scenario pretentioner på att skapa stor filmkonst, en film olik alla andra . Doktor Esparto dras till en början motvilligt, sedan alltmer fascinerad till dessa utlevande människor vars bekymmerslösa tillvaro med filmtagningar på dagarna och vilda fester på nätterna, gräl och utmanande kärleksrelationer, står i skarp kontrast till hennes eget asketiska liv som inte är öppet för förändringar.

Ellen Mattson utnyttjar lekfullt den yttre ramens klichéer och skapar därur något nytt i denna Felliniskt brokiga och myllrande roman där konsten och fantasin ställs mot verkligheten, den bedrägliga ytan mot den sanna identiteten. Allt gestaltat i ett dramatiskt händelseförlopp.