Utopin är en icke-plats, en plats som inte finns eller rentav ett ingenting. Ändå verkar det utopiska som det som vidgar vårt möjlighetssinne eller varnar oss för det orealistiska. Staten, den mänskliga naturen, könsroller och klassförhållanden – till synes orubbliga fenomen som dessa har genom mänsklighetens historia förändrats radikalt. Men utopin är samtidigt tvilling till dystopin, för även om få i vår del av världen vågar drömma om en annan värld, utmärks vår tid samtidigt av katastrofer, krig och kriser som ritar om gränserna för vad som ansetts vara politiskt, ekonomiskt eller rentav antropologiskt möjligt. Vid en viss tidpunkt har det möjligas rike plötsligt utvidgats av det som förut varit omöjligt. Frågorna om utopin och dess roll i en värld som präglas av långtgående tekniska och sociala förändringsprocesser har inga entydiga svar. Vissa varnar för utopierna, andra pekar på deras nödvändighet, medan åter andra beskriver svårigheterna för deras förverkligande. I denna antologi samlar vi författare och forskare från olika discipliner som närmar sig frågan om det utopiska ur skilda synvinklar. Vad är politiskt möjligt? Och hur kan det till synes omöjliga förverkligas?