Den politiska klass som för hundra år sedan styrde Europa in i första världskrigets fasor har av en enad eftervärld dömts ut som "sömngånga­re". Samtidigt tycks dagens ledande poli­tiker och opinionsbildare ingenting ha lärt, att döma av hur krisen i Ukraina har utvecklats. Med denna konflikt har kriget kommit tillbaka till Europa. Världen står på randen till ett nytt kallt krig. Risker­na för ett storkrig, ja, till och med ett kärn­vapenkrig, kan vara ­större än på mycket länge. Hur kunde detta tillåtas ske? Det är en av de frågor som den brittiske historikern ­Richard ­Sakwa försöker besvara i Front­linje Ukraina, ett akademiskt pionjärverk om de dramatiska händelserna i det stora gränslandet mellan Ryssland och Europeiska unionen. Förfat­taren visar med utförliga argument och många refe­renser att den hos oss ­dominerande bilden av Ukraina­konflikten på av­görande punkter är ofullständig och missvisande. Det gäller de externa, internationella, förbindelserna, där ­Richard ­Sakwa hävdar att de grundläggande orsakerna bakom tvisten inte är någon rysk expansionism, utan en västlig sådan, i form av USA, EU och Nato. Det gäller de interna, ukrainska, faktorerna, där författaren lägger stor vikt vid hur konflikten intensifierades när en extrem, och delvis våldsinriktad, ukrainsk nationalism tog över Majdan, och därefter fick ett stort inflytande över Kievs politik. OM FÖRFATTAREN Richard Sakwa är professor i rysk och europeisk politisk historia vid University of Kent och ledamot av Storbritanniens Academy of Social Sciences. Han har de senaste åren ­givit ut böckerna The Crisis of Russian Demo­cracy: The Dual State, Factionalism and the Medvedev Succession, Putin and the Oligarch: ­The Khodorkovsky-Yukos Affair och Putin Redux: Power and Contradiction in Contemporary Russia. "Med fyra betydande verk, och en överväldigande mängd artiklar, är Richard Sakwa den mest produktive Rysslandsforskaren i vårt nya sekel." Perry Anderson i New Left Review (juli-augusti 2015) OM BOKEN "Ett verk utan motstycke. Äntligen en balanserad bedömning av den ukrains­ka konflikten! Sakwa ger den hittills bästa analysen i bokform av händelserna i östra Ukraina, liksom i Kiev, Washington, Bryssel och Moskva." Jonathan Steele, f.d. Moskvakorrespondent, Guardian "I dessa oroliga tider är välinformerad analys av krisens orsaker och samband ovärderlig. Sådan finns i hög grad i Richard Sakwas viktiga nya bok." John Barber, Times Higher Education "En mäktig skildring av Ukrainakrisen. Sakwa behandlar de olika perspektiven på ett rättvisande sätt och han är minutiöst noggrann i sin rekonstruktion av händelserna, det må vara den våldsamma upptrappningen av Majdanprotesterna, Krimutbrytningen eller revolten i öster." Geoffrey Roberts, professor i historia, Irish Times "Jag rekommenderar den här boken till var och en som är det minsta intresse­rad av att skilja ut verkligheten ur den täta propagandadimma i vilken den för närvarande ligger insvept. Allmänt sett är boken ett intelligent, välunderbyggt och tankeväckande försök att förklara vår tids stora kris. Var och en, oavsett vad han eller hon må anse i frågan, skulle ha nytta av att läsa den. Det är chockerande att den inte är mer känd, och jag kan bara förmoda att dess hittillsvarande obemärkthet beror på att den inte passar in i den grova 'Putin är Hitler'-genren." Peter Hitchens, Daily Mail "Frontlinje Ukraina är ett mäktigt, respektingivande, välargumenterat och noggrannt researchat försök att korrigera världsopinionen om Ukrainakonflikten. Även de som inte kan acceptera professor Sakwas underliggande tes - att den ukrainska katastrofen är orsakad mer av västs segerrus efter det kalla krigets slut, än av president Putins påstådda 'imperialism' - kommer att hitta ovärder­liga fakta och perspektiv i denna briljanta och hårdslående bok." Neal Ascherson "Den stora förtjänsten med Richard Sakwas bok är dess beredvillighet att ut­ma­na den konventionella visdomen om Ukrainakrisen, och förklara hur dess rötter återfinns i västs misslyckande med att skapa en politiskt och säkerhetsmässigt rättvis ordning i Europa efter kommunismens fall. En oundgänglig läsning för att förstå den ukrainska krisens orsaker och komplexiteter." Angus Roxburgh "Förhoppningarna om ett enat och fritt Europa krossades 2014" Ur Frontlinje Ukraina Av Richard Sakwa År 2014 gjorde sig Europas historia åter påmind på ett mycket obehagligt sätt. Med krisen i Ukraina återkom inte bara hotet om krig, utan krigets verklighet, 100 år efter en konflikt som man talat om som det krig som skulle göra slut på alla krig. Stormakterna radade upp sig på linje i en tsunami av propaganda till vilken många av de mindre staterna också gav sitt bidrag. Detta år var det också 75 år sedan utbrottet av andra världskriget, som vållade Central- och Östeuropa sådan förödelse, och 25 år sedan Berlinmurens fall och det därpå följande slutet på det kalla kriget som hade åtföljts av förväntningar om ett enat och fritt Europa. Dessa förhoppningar krossades 2014 och Europa står nu inför en ny tid av splittring och konfrontation. Den ukrainska krisen var den omedelbara anledningen, men den återspeglade bara djupare motsättningar i det postkommunistiska utvecklingsmönstret efter 1989. Grunden för den ukrainska konflikten har varit latent under minst två decennier. Den lades av det kalla krigets asymmetriska slut, där den ena sidan deklarerade seger medan den andra verkligen inte var beredd att ­"acceptera nederlaget". Till skillnad från Tyskland och Japan, som 1945 erkände att de hade begått fel och tog nederlaget som utgångspunkt för sin förvandling till västliga liberala demokratier, har Ryssland inte på minsta sätt ansett sig som en besegrad makt. Detta hindrade inte de påstådda segrarna efter det kalla kriget från att tro att den sovjetiska kollapsen rättfärdigade inte bara de institutioner som hade skapats för att föra kampen utan också, och framför allt, den ideologi i vars namn den hade utkämpats. Detta gav upphov till triumferande tal om "historiens slut", vilket i praktiken ­ersatte en ideologi med en annan, nämligen tron på den liberala ­demokratins och det "europeiska alternativets" obevekliga framåtskridande. Marxistisk historicism ersattes av liberal historicism, tron att historiens ­telos - syfte - var möjligt att förstå. Därmed ansågs alla som gjorde motstånd (i det ryska fallet inte så mycket mot idéerna som mot sättet att påtvingas dem) inte bara ha fel, utan på något sätt vara i grunden onda, och utrymmet stängdes för pragmatisk debatt, diplomati eller ens vanligt förnuft. Detta bidrar till att förklara hur Europa 2014 återigen har kommit i centrum för internationella konflikter. Idag fungerar Ukraina som Balkan gjorde 1914, med många inhemska konflikter som går i varandra och förstärks och internationaliseras då externa aktörer förvärrar landets inre motsättningar.