På 1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt utan snarare följa den som väckte starkast känslor. När Hitler tog makten, fick den nya tekniken skulden.

 På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant. Där sprider extremister och konspirationsteoretiker sitt hat, sina lögner och sin propaganda. Den nya tekniken har fått skulden för att demokratin återigen befinner sig i kris idag. För att skydda demokratin vill somliga vrida de sociala medierna ur antidemokraternas händer.

 Men när dagens historiker förklarar varför demokratin befann sig i kris för hundra år sedan pekar de inte främst på massmedierna utan snarare på ekonomiskt kaos, den stora depressionen. Vad kommer morgondagens historiker att säga om vår tid? Fokuserar vi så mycket på den nya teknikens skuld att vi missar andra orsaker?

  Journalisten Jonathan Lundberg tar med läsaren på en resa genom hundra år som formade internet, från världskrig till nätkrig. Är den nya tekniken farligare idag än vad den nya tekniken var förr? Om inte, varför befinner sig demokratin annars i kris idag?

 Under 2019 debuterade Jonathan Lundberg med den hyllade reportageboken Sverigevänner. Där undersökte han hur Sverigedemokraterna hade fått lika stort inflytande på internet som de andra sju riksdagspartierna tillsammans.