I dag krävs från olika håll att regelverket på arbetsmarknaden ska ändras. Spelreglerna sägs hämma arbetskraftens rörlighet, leda till en alltför stel lönebildning, motverka nyanställningar och ge upphov till orättvisor mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Regelverket framställs som föråldrat såväl ur social som ekonomisk synvinkel. Och förändringar är förvisso på gång – sedan 1980-talet upplever vi en utveckling mot ökad flexibilitet, företagsanknuten lönebildning och individuell lönesättning. Det är visserligen inte första gången i historien som spelreglerna på arbetsmarknaden ändras i grunden. Sedan mitten av 1800-talet har vi haft fyra skiften mellan olika arbetsmarknadsregimer, som alla varit lika omvälvande som den förändring som sker i dag.

Spelets regler är en lättläst skildring av hur institutionerna på arbetsmarknaden och lönebildningen har förändrats under den industriella epoken. Den bärande tanken i analysen är att nya spelregler har skapats allt eftersom de tekniska, organisatoriska och ekonomiska förhållandena har förändrats och de befintliga maktrelationerna har påverkat regelverkets utformning.